Stambokshingsten Tinus från Proud Meadows USA

Avel

tinus FrieserHästSällskapets främsta syfte är att främja svensk avel. Vi har idag fem avelsgodkända stambokshingstar i Sverige och vi uppmuntrar alla hingstägare att pröva sin hingst på vår årliga Körung för att, om möjligt, ge svenska stoägare ett brett hingstutbud på hemmaplan!

Vi rekommenderar alla stoägare att enbart använda sig av avelsgodkända, stamboksförda hingstar!

Att en hingst endast har språngsedel innebär inte att den är godkänd för avel inom någon Frieserstambok. Ägare till en fölbokshingst kan lösa språngsedel för hingsten i Sverige med det enda kravet att den ska vara undersökt av veterinär utan anmärkningar. Detta innebär inte att hingsten är stamboksförd och godkänd för avel. Avkomman kan inte registreras i en huvudstambok för frieser utan jämställs med korsningar.

Nedan beskrivs några av de krav som ställs på en hingst för den ska kunna godkännas för avel. För mer detaljerad information och övriga krav hänvisar vi till regelboken. Den senaste versionen finns på FPZVs hemsida, dock bara på tyska. Du hittar en förkortad engelsk version på FPZV USAs hemsida: http://www.fpzvusa.com/pdf_files/FPZVBBR.pdf

  • Renrasig stam med stamboksförda (avelsgodkända) fäder och stamboksförda mödrar i minst 4 generationer.
  • DNA-testad (härstamningskontroll)
  • Friröntgad
  • Lägst 158 cm i mkh som 3-åring och 160 cm som 4-åring
  • Erhållit lägst 7,5 poäng på Körung, ingen delpoäng får vara under 6,0. Hingsten får ej vara yngre än 3 år. Hingstar som är äldre än 5 år måste först genomföra godkänt bruksprov.
  • Erhållit lägst 7,0 poäng på bruksprovet, ingen delpoäng får vara under 5,0.

När en hingst blivit godkänd för avel och är upptagen i HB I är den godkänd för livet. FPZV lägger inga aspekter på hingstarnas nedärvande, utan överlåter detta omdöme till stoägarna. FPZV följer också gällande EU-regler och måste därför godkänna alla hingstar som uppfyller grundkraven. Det är därför exempelvis hingstar, som efter avkommebedöming blivit urtagna ur avel av FPS, kan tas upp i FPZVs HB I om hingstägaren begär detta.

Ärftliga fel
Ett stort problem inom hästavel är att symtom och provtagning av ärftliga sjukdomar inte registreras i något öppet register. Det är därför upp till den som vill avla på hästar att själv ta reda på så mycket som möjligt om rasen och de hästar som man vill avla på.

Det är enligt djurskyddslagen inte tillåtet att avla på hästar som lider av genetisk sjukdom eller andra defekter som kan medföra lidande hos avkomman. Det finns en defektlista i lagstiftningen där man anger vilka sjukdomar som anses vara ärftliga hos hästar och som medför avelsförbud. Det finns dock även andra ärftliga sjukdomar och defekter som kan innebära lidande. Ärftliga sjukdomar är ofta specifika inom en viss ras men det finns också sådana som förekommer hos ett stort antal olika raser. Rasföreningarna spelar en viktig roll för att se till att minska spridningen av ärftliga sjukdomar inom rasen. Hos alla rasförbund är en viktig del av avelsmålet att främja avel på friska och sunda hästar. Det innebär att hästar som lider av ärftliga sjukdomar eller allvarligare fysiska defekter inte kan godkännas för avel.

Lagstiftningen om ärftliga sjukdomar är i första hand till för att förhindra att djur utsätts för onödigt lidande. Det är därför inte förbjudet i sig att avla på kända anlagsbärare för en viss sjukdom; men om man kan förutse att det med en viss kombination av föräldradjur finns risk för att avkomman ska drabbas av sjukdom är det olagligt. I praktiken löser man ofta sådana situationer genom att inte godkänna hingstar som lider av ärftliga sjukdomar eller som är påvisade anlagsbärare för sådana sjukdomar. Då minskar man risken betydligt för att avla fram hästar som bär på dessa sjukdomar. Hingstar får ju i regel betydligt fler avkommor än ston. De flesta ärftliga sjukdomar nedärvs dessutom genom recessiv arvsgång, vilket betyder att båda föräldrarna måste bära på samma sjukdomsanlag för att fölet ska kunna drabbas av sjukdomen. Ett annat sätt att undvika att det föds sjuka föl är att gentesta både sto och hingst och inte kombinera föräldrar som bär på samma anlag.

Jordbruksverkets föreskrifter om avelsarbete med lista på sjukdomar som innebär avelsförbud hos hästar finns på Jordbruksverkets hemsida, klicka HÄR för att komma till den sidan.

DNA-test
Nu kan alla FPZV-registrerade frieserhästar DNA-testas för dvärgväxt och vattenskalle. Föreningens rekommendation är att alla hingstar och ston som verkar i avel testas för att undvika en kombination som medför en risk för ett defekt föl. Dvärgväxt och vattenskalle är båda recessiva gener, klicka HÄR för en artikel om dvärgväxt skriven av leg. vet. Ulrika Lindström (samma princip gäller alltså för vattenskalle).

DNA-testet görs på ett laboratorium i Holland via KFPS och provet utförs på svanstagel från din häst som du kan rycka själv - det krävs inte veterinär för det. Klicka HÄR för en instruktion från SLU till hur man rycker tagel, märker och förpackar ett hårprov för DNA-test. OBS! Hårprovet ska alltså inte skickas till SLU utan till KFPS i Holland! Klicka HÄR för att komma till KFPS hemsida med information om DNA-testet. Om du är medlem i KFPS printar du ut blanketten, fyller i den och skickar in tillsammans med hårprovet (adressen står längst ner på sidan) så får du en faktura tillsammans med provresultatet när det är klart. Om du inte är medlem i KFPS så kan du kontakta Lena Hulterström (lena@frieser.se eller ring 0735-141466) för vidare hjälp med att få DNA-testet utfört på din häst.

Hingstar i Europa
Det finns också ett antal hingstar i Europa som är tillgängliga på semin och vi hjälper gärna dig som stoägare att matcha ditt sto med lämplig hingst, förmedla kontakter till hingstägare utomlands och räkna ut inavelskoefficienter på olika hingst-/stokombinationer.

Tänk på att du måste vara registrerad som importör hos Jordbruksverket om du planerar att seminera ditt sto med en hingst utanför Sverige! Läs mer på Jordbruksverkets hemsida, klicka HÄR för länk som öppnas i nytt fönster.

Hingstar i Sverige
Nedan följer en presentation av våra aktuella svenska stambokshingstar. Kontakta respektive hingsthållare för mer detaljerad information/bokning av betäckning.

Upp


bullet Darco van de Zuiderwaard

darco-3
Stamtavla

Född:

2001

Mankhöjd:

164 cm

Uppfödare:

J. Fien, Holland

Ägare:

C&L Connexion

Betäckning:

Semin (AI, TAI)

Stationerad:

Stall Phem, Billdal (Göteborg)

Premieringspoäng:

7,7 (2005)

Bruksprovspoäng:

8,5 (2006)

Kontaktinformation:

Lena Hulterström, 0735-141466
www.barkerydsfrieser.se

Upp


bullet Dytmer fan Penjum

dytmer-3 dytmer-2 dytmer-2
Stamtavla

Född:

2001

Mankhöjd:

170 cm

Uppfödare:

L.M.E. Tilstra, Holland

Ägare:

Minna Arnberg

Betäckning:

Naturlig

Stationerad:

Borlänge

Premieringspoäng:

7,7 (2008)

Bruksprovspoäng:

7,6 (2007)

Kontaktinformation:

Minna Arnberg, 070-7904435,
www.dalecarlia-frieser.se

Upp


bullet Mr Darcy


Stamtavla

Född:

2004

Mankhöjd:

160 cm

Uppfödare:

Fam. Klangestam

Ägare:

Fam. Klangestam

Betäckning:

Naturlig, ev. semin

Stationerad:

Gnesta

Premieringspoäng:

7,54 (2009)

Bruksprovspoäng:

7,28 (2010)

Kontaktinformation:

Terese Klangestam , 0707-771067

Upp


bullet Gigantisch v Vaya


Född:

2010

Mankhöjd:

167 cm

Uppfödare:

De Hommers Hoeve, Holland

Ägare:

Lars Palmqvist

Betäckning:

Semin (AI, TAI)

Stationerad:

Stall Phem, Billdal (Göteborg)

Premieringspoäng:

8,31 (2014)

Bruksprovspoäng:

8,3 (2014)

Kontaktinformation:

Hanna Ericson, 0762-470362,
www.storaaskerogard.se

Upp



www.fpzv.de

På FPZVs hemsida under fliken Zuchtbuch online hittar du alla godkända stambokshingstarna. I databasen kan du söka på hästnamn, få upp allmänna data (t.ex. bedömningspoäng och avelsvärden) och få hjälp i ditt avelsarbete. Du som har ett sto eller en hingst och planerar en betäckning kan gå in och få förslag på lämpliga kandidater utifrån olika kriterier, såsom inavelskoefficient och avelsvärdering.

De nuvarande funktionerna i FPZVs avelsvärde är:
* Typ
* Exteriör
* Gångarter
* Allmänt intryck

Vad definierar avelsvärdet?
1. Avelsvärdet är ett numeriskt värde och ska inte tolkas som högt eller lågt värde (mer eller mindre värdefullt). Ett högt avelsvärde för ”storlek” indikerar att generna hos djuret förstärker storleken och ett lågt avelsvärde för ”gångarter”, säger att generna kan innebära en lägre rörelsepotential hos avkomman.
2. Avelsvärdet är ett numeriskt värde för varje egenskap. En häst har gener som ökar storleken, minskar hoppförmåga, som reducerar fertiliteten, lämnar den typ som är typisk för rasen, minska gångartsregistret osv. Den ärftliga effekten kan variera för respektive/varje funktion. Det är därför meningslöst att summera till ett totalt avelsvärde eller ett genomsnitt, på det sätt man gör på en tävling eller ett bruksprov/användbarhetstest.
3. Avelsvärdet definieras som effekten av generna när de kombineras med generna från en annan häst. Konkret innebär det att det är inte effekten av generna i en enskild häst som är viktig, utan det som är intressant är vad som händer när generna av en hingst kombineras med generna i ett sto. Det är också intressant vad som produceras i nästföljande generation.