Avel

Foto: ©Annika NA

Avel

 

FrieserHästSällskapets främsta syfte är att främja svensk avel. Sedan samarbetet med FPZV inleddes 2004 har vi fått fram 8 godkända stambokshingstar i Sverige och vi uppmuntrar alla hingstägare att pröva sin hingst på vår årliga Körung för att, om möjligt, ge svenska stoägare ett brett hingstutbud på hemmaplan.

 

Vi rekommenderar alla stoägare att enbart använda sig av avelsgodkända, stamboksförda hingstar.

 

Att en hingst endast har språngsedel innebär inte att den är godkänd för avel inom någon Frieserstambok. Ägare till en fölbokshingst kan lösa språngsedel för hingsten i Sverige med det enda kravet att den ska vara undersökt av veterinär utan anmärkningar. Detta innebär inte att hingsten är stamboksförd och godkänd för avel. Avkomman kan inte registreras i en huvudstambok för frieser utan jämställs med korsningar.

 

Kontakta oss i styrelsen:

Ordförande: Chatri Wihma chatri.wihma.fhss@gmail.com. Sekreterare: Torun Hjärtinge 070-5128584, torun@frieser.se

Kassör: Lena Hulterström, 0735-141466, lena@frieser.se. Ledamot: Ulrika Lindström Leg. vet, Knippe2@gmail.com. Ledamot/webansvarig: Annika Niklasson-Adolfsson, nicklasson2002@hotmail.com. Ledamot & Registrator: Angelica Nilsson, 0768-553192, pumba_lumba@yahoo.se.

Ledamot: Susanne Wennerberg, s.wberg70@gmail.com

 

© Copyright. All Rights Reserved.

Råd till stoägare inför avelssäsongen

Har du planerat att seminera eller betäcka ditt sto? Som stoägare är det mycket som är viktigt

att känna till. Leg.vet Ulrika Lindström har skrivit en intressant artikel om frieserston

 

 

Ärftliga fel

Ett stort problem inom hästavel är att symtom och provtagning av ärftliga sjukdomar inte registreras i något öppet register. Det är därför upp till den som vill avla på hästar att själv ta reda på så mycket som möjligt om rasen och de hästar som man vill avla på.

 

Det är enligt djurskyddslagen inte tillåtet att avla på hästar som lider av genetisk sjukdom eller andra defekter som kan medföra lidande hos avkomman. Det finns en defektlista i lagstiftningen där man anger vilka sjukdomar som anses vara ärftliga hos hästar och som medför avelsförbud. Det finns dock även andra ärftliga sjukdomar och defekter som kan innebära lidande. Ärftliga sjukdomar är ofta specifika inom en viss ras men det finns också sådana som förekommer hos ett stort antal olika raser. Rasföreningarna spelar en viktig roll för att se till att minska spridningen av ärftliga sjukdomar inom rasen. Hos alla rasförbund är en viktig del av avelsmålet att främja avel på friska och sunda hästar. Det innebär att hästar som lider av ärftliga sjukdomar eller allvarligare fysiska defekter inte kan godkännas för avel.

 

Lagstiftningen om ärftliga sjukdomar är i första hand till för att förhindra att djur utsätts för onödigt lidande. Det är därför inte förbjudet i sig att avla på kända anlagsbärare för en viss sjukdom; men om man kan förutse att det med en viss kombination av föräldradjur finns risk för att avkomman ska drabbas av sjukdom är det olagligt. I praktiken löser man ofta sådana situationer genom att inte godkänna hingstar som lider av ärftliga sjukdomar eller som är påvisade anlagsbärare för sådana sjukdomar. Då minskar man risken betydligt för att avla fram hästar som bär på dessa sjukdomar. Hingstar får ju i regel betydligt fler avkommor än ston. De flesta ärftliga sjukdomar nedärvs dessutom genom recessiv arvsgång, vilket betyder att båda föräldrarna måste bära på samma sjukdomsanlag för att fölet ska kunna drabbas av sjukdomen. Ett annat sätt att undvika att det föds sjuka föl är att gentesta både sto och hingst och inte kombinera föräldrar som bär på samma anlag.

 

Jordbruksverkets föreskrifter om avelsarbete med lista på sjukdomar som innebär avelsförbud hos hästar finns på Jordbruksverkets hemsida, klicka HÄR för att komma till den sidan.

 

 

 

 

DNA-test för Dvärgväxt och vattenskalle

Nu kan alla renrasiga frieserhästar DNA-testas för dvärgväxt och vattenskalle. Föreningens rekommendation är att alla hingstar och ston som verkar i avel testas för att undvika en kombination som medför en risk för ett defekt föl. Dvärgväxt och vattenskalle är båda recessiva gener, här kan du läsa en artikel om dvärgväxt skriven av leg. vet. Ulrika Lindström (samma princip gäller alltså för vattenskalle).

 

DNA-testet görs på UC Davis i USA och provet utförs på svanstagel från din häst som du kan rycka själv - det krävs inte veterinär för det. Det behövs ca 20-30 strån MED ROT - viktigt!

Du ska INTE klippa av håren, utan ryck så roten kommer med. Tejpa fast stråna på ett papper enligt bilden till höger, märk med hästens namn och registreringsnummer och skriv även tydligt ägaruppgifter.

 

UC Davis hemsida skapar du ett konto och kan sedan beställa testet. Där finns bakgrundsinfo, förklaring och länk till beställningsformulär.

 

 

Övriga godkända stambokshingstar

 

På FPZVs hemsida under fliken Zuchtbuch online hittar du alla godkända stambokshingstar. I databasen kan du söka på hästnamn, få upp allmänna data (t.ex. bedömningspoäng och avelsvärden) och få hjälp i ditt avelsarbete. Du som har ett sto eller en hingst och planerar en betäckning kan gå in och få förslag på lämpliga kandidater utifrån olika kriterier, såsom inavelskoefficient och avelsvärdering.

 

De nuvarande funktionerna i FPZVs avelsvärde är:

  • Typ
  • Exteriör
  • Gångarter
  • Allmänt intryck

 

Vad definierar avelsvärdet?

 

  1. Avelsvärdet är ett numeriskt värde och ska inte tolkas som högt eller lågt värde (mer eller mindre värdefullt). Ett högt avelsvärde för ”storlek” indikerar att generna hos djuret förstärker storleken och ett lågt avelsvärde för ”gångarter”, säger att generna kan innebära en lägre rörelsepotential hos avkomman.
  1. Avelsvärdet är ett numeriskt värde för varje egenskap. En häst har gener som ökar storleken, minskar hoppförmåga, som reducerar fertiliteten, lämnar den typ som är typisk för rasen, minska gångartsregistret osv. Den ärftliga effekten kan variera för respektive/varje funktion. Det är därför meningslöst att summera till ett totalt avelsvärde eller ett genomsnitt, på det sätt man gör på en tävling eller ett bruksprov/användbarhetstest.
  2. Avelsvärdet definieras som effekten av generna när de kombineras med generna från en annan häst. Konkret innebär det att det är inte effekten av generna i en enskild häst som är viktig, utan det som är intressant är vad som händer när generna av en hingst kombineras med generna i ett sto. Det är också intressant vad som produceras i nästföljande generation.